Havets underbara värld

När jag snorklade i Galapagos vatten hade jag turen att råka på sjölejon precis framför ögonen på mig OCH skarven som är typisk för Galapagos. Den har förlorat sin flygförmåga men är en fenomenal simmare. Den använder vingarna som roder. På ett ställe var det så många sköldpaddor att man fick nästan putta på dem för att komma fram….men bara nästan…..Det gick så bra att simma med dem. De var lugna och orädda

Den stackars iguanen. Han påminner om en äldre man som är ute och simmar och inte får vara fred från alla hoppande lymlar; här sjölejonungdomar. Sjölejonen här var harmlösa jämfört med Madeira där vi blev uppkallade ur vattnet så fort ett sjölejon närmade sig eftersom de var så aggressiva. På Galapagos får de vara ifred och man hittar dem liggande på bänkar, trappor och i hamnen. Det gäller att kliva rätt.

INSPIRERAD AV FÅGLAR OCH HAV

”Stormande hav” heter en tavla och intrycket är fångat utanför Shetlandsöarnas kust vid ett fågelberg som heter Isle of Noss. Där finns Sulor, tordmular, sillgrisslor, skarvar och MASSOR av andra fåglar.

Nu var jag där 1985 så jag har glömt en del. Men en sak minns jag mycket väl; Den annalkande stormen! Jag och en kompis hade seglat till Shetland från Norge. Nu var vi på väg hem och stannade till vid detta fågelberg.

Vi hade ankrat, tog jollen och paddlade in i en grotta. Därinne låg en säl på en klipphylla. Han hade inte väntat sig oss och försvann genast ner i vattnet. Men vi var nära sillgrisslorna och tordmularna. Vi såg deras skickliga sätt att fånga fisk.

>>>klicka här

Ljudnivån av alla skrän var öronbedövande. Vi var fullständigt upptagna med att se på allt att vi glömde tid och rum och framförallt att läsa av vattnet. En fiskebåt kom förbi och besättningen ropade varnande att en storm var på väg. Vattnet i den lilla viken hade blivit höga vågor. Vinden for runt mellan bergväggarna att det inte gick att säga var vinden kom ifrån.

Vi hoppade ombord, surrade fast jollen och förberedde för avfärd. Motorn hade DÖTT! Vågorna hade dränkt den och vi riskerade att spolas upp på klipporna. Vi RODDE ut med liten jollepaddel och roder för att komma ut på öppet vatten och kunna fånga upp vinden i seglen. Muskler värkte och tröttheten var ett faktum.

Men vi klarade det och vände fören mot Bergen. I storm! Med revade segel! I halvvind till kryss. Vi seglade i 4 timmars pass men risken var överhängande att somna vid rodret. Varje gång jag nickade till fick jag en kalldusch av havet. Nära Bergen i Norge mojnade vinden och det blev en lugn segling inomskärs

Segling, hav och fåglar är stor inspirationskälla eftersom det är och har varit en sådan stor del av mitt liv. Tavlan med späckhuggare gjordes 2005. Föga anade jag att jag skulle simma med späckhuggare i Nordnorge 13 år senare

UNDER YTAN

Mitt parallella liv kan jag våga påstå är i VATTEN. Jag älskar vatten och har gjort det sedan barnsben. Som liten ett vattendjur, som tonåring tävlingssimmerska och som tjugoåring sportdykare. Jag dök i många år men i slutet på 90-talet råkade jag ut för en dykolycka så det blev mer sällan att jag dök med tuber och  då nästan bara i varma vatten. Snorklingen har tagit överhanden och det är bara i varma vatten nu utom när jag i januari i år simmade med späckhuggare i Nordnorge. Se annat inlägg.

I detta inlägg tänker jag skriva lite om undervattenslivet och hur det har påverkat min konst

Att få vara delaktig i livet i havet är sååå givande. Jag ligger i timmar i vattnet och studerar djurens beteende. Helst i korallrika vatten där fiskarna är fullt upptagna med att äta eller putsas. Det är som en biltvätt. Fiskarna står i kö för att putsas. En är färdig så ”kör” nästa in och putsarfiskarna omringar fisken putsar fenor, munnar och fjäll från parasiter. Barracudan är en av dem jag studerade.

Jag har 6 stycken starka upplevelser som jag minns än idag med ett leende på läpparna.

  1. Att simma med stingrockor, bl a örnrockor. Jag aktade mig noga för att stressa dem. Jag simmade parallellt med dem och höll ögonen på den långa ”gadden”. Jag vet att de kan döda. Det var väl en känd äventyrare som dog av det. Ovan är komulerockor i Galapagos vatten. Flera flockar. Förvisso från jollen men de var så vackra och simmade majestätiskt
  2. Att få se bläckfiskar para sig. En lång akt. De bytte färg hela tiden från brunt till ljust turkos. Påfågelgroupers nafsade hela tiden efter deras tentakler. Det är ju mums mums med sådana armar. För övrigt var groupers som jakthundar eller vargar. De jagade i flockar och var smarta. De lockade ut sina byten genom att omringa dem. Det var så jag hittade bläckfiskar och muränor…genom att leta efter påfåfågelgrouper som förresten är en oerhört vacker fisk. Såg dem i Indiska Oceanen och i Indonesien
  3. Vid en ö på Galapagos finns en stor grotta. I denna simmade ett 50tal sköldpaddor. De var överallt. De fick inte ens plats på bild i min lilla kamera så det blev närbilder. Jag fick annars vänta tills de simmade bort. När jag har snorklat tidigare så har man blivit fullständigt bindgalen när man sett EN sköldpadda.
  4. Simma med sjölejon i Galapagos vatten. DET var fantastiskt. De kan vara farliga så det gäller verkligen att respektera dem. Dessa lekte runt mig och simmade så nära att jag kunde ta på dem vilket jag förstås inte gjorde
  5. Studera en bläckfiskfamilj med 5 busiga ungar. De skiftade färg hela tiden beroende på vilken omgivning de befann sig i. Föräldrarna var omslingrade med varandra men av och till riktade de uppmärksamheten mot ungarna. Man kunde nästan se hur de ropade på dem. Då kom de tillbaka som lydiga små frön
  6. Se leguaner dyka och hämta byten men det var lika spännande att se Galapagosskarven dyka eftersom den är en oerhört skicklig simmare. Flyga kan den inte längre. Jag har lagt in några filmer så att du kan se hur de simmar. 

Naturligtvis blir dessa upplevelser en oerhörd inspiration till min konst. Och dessa tavlor är bara en början. Det kommer bli många fler framgent