UNDER YTAN

Mitt parallella liv kan jag våga påstå är i VATTEN. Jag älskar vatten och har gjort det sedan barnsben. Som liten ett vattendjur, som tonåring tävlingssimmerska och som tjugoåring sportdykare. Jag dök i många år men i slutet på 90-talet råkade jag ut för en dykolycka så det blev mer sällan att jag dök med tuber och  då nästan bara i varma vatten. Snorklingen har tagit överhanden och det är bara i varma vatten nu utom när jag i januari i år simmade med späckhuggare i Nordnorge. Se annat inlägg.

I detta inlägg tänker jag skriva lite om undervattenslivet och hur det har påverkat min konst

Att få vara delaktig i livet i havet är sååå givande. Jag ligger i timmar i vattnet och studerar djurens beteende. Helst i korallrika vatten där fiskarna är fullt upptagna med att äta eller putsas. Det är som en biltvätt. Fiskarna står i kö för att putsas. En är färdig så ”kör” nästa in och putsarfiskarna omringar fisken putsar fenor, munnar och fjäll från parasiter. Barracudan är en av dem jag studerade.

Jag har 6 stycken starka upplevelser som jag minns än idag med ett leende på läpparna.

  1. Att simma med stingrockor, bl a örnrockor. Jag aktade mig noga för att stressa dem. Jag simmade parallellt med dem och höll ögonen på den långa ”gadden”. Jag vet att de kan döda. Det var väl en känd äventyrare som dog av det. Ovan är komulerockor i Galapagos vatten. Flera flockar. Förvisso från jollen men de var så vackra och simmade majestätiskt
  2. Att få se bläckfiskar para sig. En lång akt. De bytte färg hela tiden från brunt till ljust turkos. Påfågelgroupers nafsade hela tiden efter deras tentakler. Det är ju mums mums med sådana armar. För övrigt var groupers som jakthundar eller vargar. De jagade i flockar och var smarta. De lockade ut sina byten genom att omringa dem. Det var så jag hittade bläckfiskar och muränor…genom att leta efter påfåfågelgrouper som förresten är en oerhört vacker fisk. Såg dem i Indiska Oceanen och i Indonesien
  3. Vid en ö på Galapagos finns en stor grotta. I denna simmade ett 50tal sköldpaddor. De var överallt. De fick inte ens plats på bild i min lilla kamera så det blev närbilder. Jag fick annars vänta tills de simmade bort. När jag har snorklat tidigare så har man blivit fullständigt bindgalen när man sett EN sköldpadda.
  4. Simma med sjölejon i Galapagos vatten. DET var fantastiskt. De kan vara farliga så det gäller verkligen att respektera dem. Dessa lekte runt mig och simmade så nära att jag kunde ta på dem vilket jag förstås inte gjorde
  5. Studera en bläckfiskfamilj med 5 busiga ungar. De skiftade färg hela tiden beroende på vilken omgivning de befann sig i. Föräldrarna var omslingrade med varandra men av och till riktade de uppmärksamheten mot ungarna. Man kunde nästan se hur de ropade på dem. Då kom de tillbaka som lydiga små frön
  6. Se leguaner dyka och hämta byten men det var lika spännande att se Galapagosskarven dyka eftersom den är en oerhört skicklig simmare. Flyga kan den inte längre. Jag har lagt in några filmer så att du kan se hur de simmar. 

Naturligtvis blir dessa upplevelser en oerhörd inspiration till min konst. Och dessa tavlor är bara en början. Det kommer bli många fler framgent

INSPIRERAD AV FÅGLAR_DEL 1: Uggla, fetärna och fnittertrast

Fåglar är en stor inspirationskälla i min konst.

Jag förundras över dessa fjäderfän(:-D ) och de stackarna får leva med min kameras närgångna klickande  när jag är i närheten som exv dessa fläckuvar, mamma och 2 ungar, i Arusha. De var inte beredda att se en människa och började sända iväg en massa klickande ljud. De lät som min kamera med sina varnande klick så man kan ju bara föreställa sig hur de tolkade mina klick tillbaka..därav glosögdheten hos dem. Jag höll på att snubbla på dem när jag klättrade på några klippor. Lillprinsen, till vänster på bilden, var yrvaken och somnade om igen. Han ansträngde sig för att hålla sig vaken medan systern var som mamman. Fråga mig inte hur jag vet att de var bror och syster…bara en känsla…och kanske fel 😀

Störningar eller inte. Fåglarna blir förevigade i min konst. Kanske till det goda i längden. Att inte glömma vår underbara natur och dess invånare. Fågeln i ”Flickan och fetärnan”, nedan, såg jag på Seyshellerna på en ö La Cuisine.  Fairytern är en söt liten vit fågel med klarblå näbb.  Ungarna sitter under en lång tid på en gren, och inte i bon, och väntar på att bli matade. The tropical bird; Den tropiska fågeln har en lång vit stjärt, den har istället bo på marken ..i gamnla stubbar. På denna ö är fåglarna och övriga djur inte rädda. Jag såg en stor landsköldpadda lägga ägg i sanden. Hon brydde sig inte om oss. Jag har tagit mig frihet att mixa den tropiska fågeln med fetärnan(konstnärens frihet hihi) till denna lilla fågel på bilden

Fnittertrasten (laughing trush) mötte jag uppe vid foten av Himalaya där jag bodde i ett ashram(kloster) i 3 veckor. Jag var där för att måla. Trastarna kom i flockar och skränade kl 5 på morgonen!!. Tätt följda av andra trastar. Att somna om var omöjligt. Men jag var så glad i dem. De var roliga, hoppade omkring som skator och var lika nyfikna. Jag gick på fotojakt men de verkade minsann inte gilla att vara kameraobjekt BARA att busa och väcka fredligt folk

I denna tavla hade jag börjat med bakgrunden som vanligt och såg en vit skugga till vänster i tavlan. Jag utbrast ”det är ju en fnittertrast”. Åhöraren tittade frågande på mig. ”Ähum!? Vad är det för fågel?”. Jag såg i ögonen en misstänksamhet likt ” hon måste vara galen, den goda Kim” Nåväl så här ser den ut. Det är ju inte lätt att veta om man aldrig sett någon sådan fågel tidigare. Solfågeln är motsvarigheten till kolibri i Amerika

ATT MÅLA GAIA

Gaia

Jag stod i Svibo-ladan på Öland 2013 och målade på denna tavla. Vi var cirka 30 konstnärer så den konstnärliga stämningen var hög. Jag hade lagt den lila bakgrunden och var ganska nöjd med den men sedan stod det stilla. Vad skulle jag nu göra?

På en ingivelse gjorde jag några svepande rörelser med penseln och plötsligt var hon där! Hon vaggade med sina höfter och rumpa, magen dallrade och hon …….flirtade med mig!!?? Va! Jo hon flirtade med alla i ladan. Ju mer hon växte fram ju mer kaxig, skälmsk och glad blev hon. Folk nästan vallfärdade till henne. De ville se henne och hon ville bli sedd.

Hon ställdes åt sidan men det hjälpte inte. Jag fick ingen arbetsro.Slutligen fick jag hänga ett lakan över henne med orden ” Nu får du lugna dig lite, va!”

Väl hemma fortsatte hon sprida glädje och på vernissagerna. Hon har fått ett nytt hem där hon hänger i centrum och trivs storartat och fortsätter att sprida positiva energier. Gaia är hennes namn. Gaia var jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna